Information Birmadka ee Holm

Information Birmadka ee xaq Holm had iyo jeer waxaa laga heli karaa si fudud via holmbygden.se/akut eller via den vitgröna första hjälpen-symbolen upp till höger på hore.

Vid nödfall ring SOS Alarm tel. 112. Vid sjukvårdsrådgivning ring tel. 1177.
Vårdcentralen i Liden: tel. 0692-439 20, Apoteket Liden: tel. 0771-405 405.
Holm ayaa defibrillator / Olle Frisk tel. 0730-484 511 ama
be någon hämta den i Olles farstu (Anundgård 134).

Räddningsresurser för Holmborna att tillgå

  • sida 30 st “Förstärkta Medmänniskor utspridda i Holm. Ett projekt där SOS Alarm larmar frivilliga Holmbor vid en olycka via SMS och kan vara på plats inom några minuter eller i bästa fall sekunder, beroende på avstånd. dheeraad ah oo dheeraad ah hoos ka akhriso.
  • Hjärtstartare i Anundgård i Olle Frisks farstu alt. medtagen till lokala evenemang.
  • En ambulans stationerad i Liden med ca 20 i (17 km) till Holms Kyrka efter larm (anspänningstid* 90 sek) när den är tillgänglig lokalt. Lidenambulansen har dock emellanåt uppdrag på andra orter och långkörningar till t.ex. Umeå. I sådant fall larmas ambulans från Sundsvall.
  • En deltidsbrandkår i Liden med ca 23 i (17 km) till Holms Kyrka efter larm (anspänningstid* 5 i). De larmas även på s.k. “IVPA-larm”, i väntan på ambulansen förstärkning i väntan på att ambulans skall anlända. T.ex. vid hjärtstopp.
  • Ambulansstation i Sundsvall, med ca 50 km (30 i) till Holms Kyrka (90 sek at.*).
  • Heltidbrandkårer i Sundsvall och Timrå med cirka 35 i (50 km) till Holms kyrka från larm (90 sek at.*).

* Anspänningstid är tiden från utlarmning av SOS Alarm till utryckning från station.
.

Projektet “deriskiisa wanaajiyey” i Holm är nu i drift sedan jaunari 2014
Vid en olycka kan nu Holmbor som under hösten fått en grundläggande utbildning rycka ut och hjälpa en medmänniska i nöd. För närvarande larmas alla som är med i projektet via SMS från SOS Alarm när en olycka inträffar inom cirka 15 km radie från Holms kyrka. Projektet kan eventuellt senare vidareutvecklas så att bara de som just då befinner sig inom en viss radie från olyckan meddelas vid en händelse m.h.a. mobilpositionering.
Räddningstjänsten Medelpad: Skydd mot olyckor i glesbygd

Händelsetyper aktuella för utlarmning är (lär du hur du agerar på nyttiga länkar):
Misstänkt hjärtstopp (Lär dig första hjälpen och hjärtlungräddning)
shil gaari (Läs hur du gör först på en trafikolycka, lyssna ama se film.)
brand (Så här gör du vid en husbrand.)
Drunkning (Lär dig om vattenlivräddning, se om någon håller på drunkna, islivräddning iyo issäkerhet. .)

Ma rabtaa in aad? ANMÄL INTRESSE!
Din anmälan här skickas vidare till Räddningstjänsten. weheliyana Waxaan rajeyneynaa inaan ugu danbeyn is xoojiyeen kartaa baahsan degmada Holm ah.
* = (khasab ah)
(xaqiijinta A waxaa loo diri doonaa in aad e-mail.)







*meesha dhaqanka Fillan = Fillans in Ljustadalens Valley. wadada Ekenäs 29, Sundsbruk.
**Muuji = Ange Fire. wadada faas 1, Ange.

Projektet Förstärkt Medmänniska i media:

Tidigare artiklar om ämnet på vår hemsida och i annan media
2015 13/7 Holmbygden.se: “deriskiisa wanaajiyey” – si guul ah in meelaha miyiga ah
2014 13/4 Swedish Radio: Vetenskapsradion i Holm om ”Förstärkta medmänniskor”
2012 17/12 Sundsvall Tidning: ilaalinta ka yar ee miyiga
2012 17/12 Sundsvall Tidning: Ett sms till en granne kan rädda liv
2012 16/12 Holmbygden.se: Holm ee "nafbadbaadinta maxaliga ah" cusub
2012 9/12 Holmbygden.se:
Ma doonaysaa in ay nafbadbaadinta ah ee Holm?
2012 22/5 Holmbygden.se:
Holm ayaa defibrillator - hadda adeegga!
2012 10/5 Holmbygden.se:
Tusidda defibrillator cusub Holm ayaa 15/5!

.

AKUTINFORMATION FÖR HOLMBYGDEN

En hjärtstartare finns lokalt och kan nås vid ett hjärtstoppredan innan en ambulans kommit på plats. Läs nedan hur du gör vid ett hjärtstopp, i Holm.

VID HJÄRTSTOPPI HOLM:


1.


Hubi miyir
Qaad ka mid ah garbihiisa, si tartiib ah rux qofka iyo isku dayaan in ay ka soo toosin iyada / isaga. Haddii qofku aanu toos, waxaad eegi neefsashada.
2. Kontrollera andning*
Fur dariiqa neefta ee adigoo hal gacan fooddiisa, madaxaaga xoota iyo dib u garka kor aad PEK gacanta labaad kolba farta dhexe. dhegta u dhow qofka sanka iyo afka Add, maqla oo dareemo neeftiisa, arki halka on xabadka haddii ay soo baxdo.
3. Ring 112.Uga dig 112
Om personen har onormal andning, inte andas alls eller du är osäker ska du bedöma det som att personen har drabbats av hjärtstopp.
Ring 112 (be helst någon annan) iyo
starta genast hjärt-lungräddning.
.
Om ni är flera i närheten av hjärtstartaren:
Be någon skyndsamt hämta hjärtstartaren
i Olle Frisks farstu (Anundgård 134).
4. wadnaha samayn- kicinta – HLR, “30:2”

cadaadiska xabadka – 30 jeer:
Dhig mid curcurka dhexe ee xabadka, meel Gacantaada kale on top. Tryck ned minst 5cm och släpp upp helt mellan kompressionerna. Hay heerka a deg deg ah oo ku saabsan. 2 cadaadiska / labaad (100-120 cadaadiska / min). riix 30 jeer.


ventilations – 2 st:
Fur dariiqa neefta ee: håll en hand på pannan, böj huvudet bakåt och lyft upp hakan med andra handens pek- och långfinger. Knip om personens näsa, placera din mun tätt intill den drabbades och blås in luft tills bröstkorgen höjer sig.
Gör 2 inblåsningar.




Fortsätt med 30 kompressioner och 2 inblåsningar tills ambulans kommer
.

OBS! Kan eller vill man inte göra inblåsningar är det bättre att bara göra bröstkompressioner än inget alls.
Iyada oo ku xidhan inta ay ku jiraan meel, man fördela uppgifterna.
T.ex. att

  • en eller två påbörjar HLR (en kan komprimera och en gör inblåsningar sedan byts man av när man blir trött, ungefär varannan minut).
  • in ringer SOS tel. 112,
  • in ringer Olle 0730-484 511 eller hämta hjärtstartaren.

naftaada Ma, waxa muhiim ah oo kaalmo u wacan oo samayn CPR. Utan kontinuerlig HLR dör personen. Fortsätt så länge du orkar.

5. Använd hjärtstartaren
Tryck på ON-knappen och följ apparatens talade instruktioner.
Apparaten avgör själv om den skall stöta eller om du istället skall fortsätta göra HLR.
source (plus lokala tillägg): HLR-rådet (hlr.nu).
* Idag har man frångått pulskontroll eftersom pulsen ofta är väldigt svår att känna. Intaa waxaa dheer, in aad waqti qaali ah lumin. Man har även kommit fram till att det är nästintill ofarligt för hjärtat om man råkar göra hjärtmassage på ett redan fungerande hjärta.

Man behöver inte vara rädd för att göra fel varken med hjärtstartaren eller med hjärt-lungräddning (HLR). Sure, waxaad samayn kartaa jimicsiyo kala duwan ay gacanta ku wanaagsan, laakiinse gardarrada kaliya ee aad suurto gal ku samayn kartaa waa in ay waxba ma samayn at dhan. Hjärtstartar-apparaten säger till och med vad man skall göra. Tidig HLR och hjärtstart flerdubblar chansen till överlevnad, inte minst i Holm med långa avstånd och körtider för ambulansen.

IHÅLLANDE BRÖSTSMÄRTA? – FÖREBYGG ETT EVENTUELLT HJÄRTSTOPP
Haddii aad hesho xabad xanuun sabab u noqon kara noocyo kala duwan oo wax, ofta är det ofarligt. Haddii, si kastaba ha ahaatee, xoog a, xanuun caburin ahaan ama crampy xabadka oo aan iska tago ama haddii aad qabtid xanuun laabta ah halka dareemayo ka mid ah neefta, lalabo, garaaca wadnaha oo qaboow ama aan joogto ahayn. Kolkaasay waxay ku soo wici doonaa 112. Ma nin oo keliya waa in sidoo kale wici qof u dhow, si ay u keligay ma tahay ka hor inta ambalaaska gaaray. Viktigt om man får ett hjärtstopp. Read more – 1177.se sjv.upplysningen.

  • I väntan på ambulans kan man ta en Treo eller Magnecyl.
    Acetylsalicylsyran i läkemedlet (prescription) förhindrar att blodplättarna (trombocyterna) dhagax weyn wada iyo foomka xinjiro. Acetylsalicylsyra kan i väntan på ambulans eller helikopter rädda livet på en hjärtinfarktpatient. Meddela alltid ambulanspersonalen vilka läkemedel du tagit.
    source: Karl Johan Tötterman, specialistläkare i hjärt- och kärlsjukdomar.
  • Har du nitro-medicin (buufiyo / kiniin) waxaad ku qaadan kartaa inta aad sugayso, oo naso. Nitroglycerin (prescription) vidgar kärlen så att blodet lättare kommer fram. Nitro används även av ambulanspersonalen genom att spraya den under tungan.
    source: Apoteket.se.
  • Kör inte själv till sjukhuset. Det kan i sin tur orsaka en trafikolycka om du svimmar av medan du kör. Be någon annan köra eller ring ambulans.

Vad är kärlkramp och hjärtinfarkt?

Angina iyo Wadnaxanuun myocardial waxaa sabab u cidhiidhi ah xididdada wadnaha ah. At Wadnaxanuun, waxaa gebi ahaanba la joojiyey mid ka mid ah weelashii. Blodet får svårt att ta sig fram och syrebristen ger smärta och hjärtat får svårt att arbeta.

Läs mer om skillnad på hjärtstopp och hjärtinfarkt.

← Riix si aad u weyneyso image.

Här är den vanligaste utbredningen av smärta vid hjärtinfarkt. Smärtan vid hjärtinfarkt kan dock te sig väldigt olika och diffust från fall till fall.

Smärtan skapas av syrebristen i hjärtmuskeln där blodet inte längre kommer fram p.g.a. förträngningen. Manlurassedan att tro att smärtan kommer från andra delar t.ex. arm och hals, eftersom smärtsensorer därifrån delar samma knutpunkter i nervsystemet som hjärtat.

 


Här kan du söka fram var Holms (och andra) hjärtstartare finns genom att skriva “anundgård” i sökfältet på Hjärtstartarregistrets hemsida.


Ett projekt som finns i Stockholm för utlarming av personer i närheten vid ett hjärtstopp. En föregångare till det projekt som nu finns i Medelpad och vidareutvecklats för att även gälla andra typer av olyckor. dheeraad ah halkan ka akhriso.

 

Tani waa waxa Holm defibrillator baxay – skänkt av både bybor och “utomsocknes”, på initiatív av Olle Frisk. Hjärtstartaren är enkel att använda och bara att slå på, sedan talar en inspelad röst om precis vad man skall göra.
Läs mer i reportaget från demonstrationen av den på Församlingshemmet i maj 2012.

Lär dig hur hjärtstartaren fungerar (kaydiyaa balbalada Olle Frisks)
heleynin Heart ee Holm hadla tilmaamaha af Iswiidhish iyo af sheegayaa sida saxda ah sida loo sameeyo.


Soo jeeda oo ay bartaan sida loo isticmaalo nooc ka mid ah defibrillators heli karaa Holm.

SYMTOM PÅ STROKE (SLAGANFALL) – LÄR DIG AKUT-TESTET

Stroke, även kallat slaganfall, kallas det när man fått endera en blödning eller en propp (infarkt) i hjärnan. Symtomen är desamma oavsett orsak och kommer av att hjärnan inte fungerar normalt då syrebrist uppstår av att blodet inte cirkulerar som det ska. Tillståndet är livshotande och det är viktigt att känna till dessa symtom. Inte minst om man bor i Holm, långt ifrån sjukhuset. Varje sekund är viktig för att förbättra chanserna till att rädda det område i hjärnan som drabbats och ambulans skall larmas direkt om man misstänker en stroke. Lär dig AKUT-testet och symtomen nedan.

Ansiktet hänger. Förlamning i ansiktet?
Kroppsdel. Ena armen kan inte hållas i luften i tio sekunder.
Uttal. Språket är sluddrigt och orden kommer fel.
Tiden är dyrbar. Tveka aldrig, giraanta 112 direkt!


Läs mer om stroke här på 1177.